Nu har jag skrivit några inlägg runt viktminskning och flera har påpekat att det är inte lätt. Man faller tillbaka och köper bullen, chipsen och godiset. Gör detta flera ggr och känner sig misslyckad och slutar sträva efter att gå ner i vikt.

Felet man gör är att fokusera på misslyckandet att köpa snask äta för mycket osv.
Varje gång vi släpper in känslor utan analys så lärs de in direkt.
Vi människor har tyvärr en tendens att analysera det som går bra och uppleva det som går dåligt. Det vi upplever hamnar i delar av hjärnan som direkt utan protest lärs in. Det vi analyserar hamnar i medvetna delar och lärs inte lika lätt in. Vi tänker på dem före inlärningen sker och kan välja att släppa dem

Så grejen blir att beröm dig för de gånger per dag du undvikit att äta fel och gör en snabbanalys och acceptera när du fallit tillbaka,

Alltså ge dig beröm varje gång du lyckats undvika mat monstret. Ge dig en mental klapp på axeln, skriv på FB. Belöna dig också efter en rad sådana gå emot mat monstret tillfällen med något du vill göra, ha, äga och försök känn lycka över att ha lyckats hålla emot.

Analysera direkt efteråt om du ser något mönster till de gånger du fallit tillbaka.

Värdera inte.

Du har trotts allt lyckats säkert 10 ggr för varje gång du faller tillbaka. Du lyckas fler ggr än du faller. Lyckas du inte fler ggr än du faller tillbaka så har du släppt in känslorna för mycket för misstagen och lärt in dem. Förtvivla inte det är att börja tänka om och belöna varje gång du gör som du tänkt så kommer resultaten snart ska du se.
Alla beteenden som ska ändras kräver rätt tänk och träning. När ett barn lär sig gå. Då är det ingen som tänker vad kass barnet är som inte klarar att gå. Man tänker vad den är duktig som tar 2 steg. Barnet själv provar igen och igen och lär sig av misstagen och blir lycklig av att klara tre steg nästa gång. Tänk så lyckligt glada de blir och kommer tultande som en sol när de lär sig.
Likadant borde det vara med ditt viktminskande. Träna, belöna och lär av misstagen

Alltså belöna dig varje gång du lyckas,
Tänk varje kväll på alla de tillfällen du lyckats hålla emot och beröm dig själv
Analysera snabbt utan värdering, acceptera och släpp de gånger du fallit tillbaka till mat monstret

Ha en jätte bra dag

Att gå ner i vikt innebär som jag skrivit i tidigare inlägg att få en negativ energibalans. Att äta mat med mindre energi innehåll än vad man gör av med.

Ett problem som uppstår är ju ofta hunger eller jag är sugen känslor. De är besvärliga och lömska varelser som får en att fundera på chokladkakan chipsen och den goda middagen man vill ha.

Men dessa känslor är på ett sett falska för kroppen vill ha all den mat den kan hitta och inte vad den behöver. Få in näring till den nivå man hade och inte en lägre nivå som innebär att reservlager förbrukas. Fett.
Falska på så sett att det är bättre att lagra om det finns än att inte äta så mycket man vill.

Så hur står man då ut med hungern och suget.

1 Tänk att det är en overklig känsla Kroppen behöver inte all mat som överätande innebär.
2 Ersätt mat som du är sugen på med mat med mindre energiinnehåll Potatis mot bladselleri så du iaf kan äta dig mätt.
3 Hitta på aktiviteter till kroppen börjar vänja sig med lägre energiintag. Slöjda, träna träffa kompisar mm. Då får hjärnan något annat och tänka på än mat och hunger
4 Hitta positiva tankar. Se framför dig resultatet att bli smal.
5 Förlöjliga situationen. Se bilder av typen Nu du fettcell så klarar du dig inte utan krymper pga du får mindre energi
6 Prata med kompisar
7 För dagbok och se att på några dagar eller någon vecka så minskar suget
8 Tänk på att du har ett mål och ge dig envist fan på att inte låta hunger monstret segra.
9 Öka ditt proteinintag en tid för det är mer svår upptaglig energi källa. Man håller sig mätt längre
10 Förlita dig på att suget blir mindre om några dagar
11 Tänk på att en stor del av att äta för mycket är inlärt och du vet att du kan lära om för det har du        gjort med mycket annat
12 Träna mental träning med avslappning och inlärande av målbilder. Skapa i avslappningen ett mentalt rum där du mentalt kan besegra suget, hungern och inlärda beteenden.
13 Skaffa en coach så du kan få ventilera och få hjälp med tankar och problem runt detta

Dessa saker har hjälpt mig när jag i behövt minska mitt ätande 🙂

Lycka till och ha en jätte bra dag

Vad är kalorier och varför är de viktiga för vårt välbefinnande.
Kalori är ett mått på energi innehåll i maten. Hur mycket energi ett näringsämne innehåller tas fram genom att man eldar upp en viss mängd av maten och ser hur mycket värmeutveckling som sker och det mäts i joule och kalorier.

Kaloriinnehåll / gram
Protein       4 kcal
Kolhydrat   4 kcal
Fett             9 kcal

Detta innebär att fett är energirikare mat än kolhydrat per gram.
Får man för mycket kalorier i maten mot vad man gör av med så blir det energi över som lagras som fett i kroppen.Man pratar då om positiv energibalans. Man går upp i vikt.
Negativ energibalans är när energin i maten inte täcker den energi man gör av med genom att leva, röra sig och träna. Vid viktminskning sker en planerad negativ energibalans. Vid hård träning kan man behöva öka intaget för att inte hamna i negativ energibalans och tappa ork, muskler mm
Är man nöjd med sin kropp och får rätt mängd energi från maten och inte går upp eller ner i vikt så säger man att man är i energibalans.

Den viktiga ekvationen är vid:
Vidmakthållande av vikt       Lika mycket energi ut som in
Ökande av vikt                      Mer energi in än ut
Minska i vikt                           Mindre energi in än ut

En stillasittande människa gör helt logiskt inte av med lika mycket energi som en motionär. Men en icke tränande människor kan göra av med mycket energi på jobb och andra fritidsaktiviteter som dock måste vara aktiva typen. En motionär gör av med mindre än en elitidrottsman. Men man får inte glömma att energin ut är den sammanlagda energin ut per dygn så vardagsmotion och jobb ingår. I alla dessa fall så är det viktigaste fortfarande att man håller koll på vågen och hur byxor och kläder krymper eller blir för stora.

2 olika köttbitar från samma djur innehåller olika mycket kalorier beroende på fett innehåll- Bacon stekt 359 kcal/100gr – file 107 kcal/100gr. Det blir ju en skillnad i energiintag beroende på vad man äter.
Energi i protein och kolhydrat är inte lika lättillgängliga. Så vid negativ energibalans som viktminskning kan det var lämpligt att äta mer protein som då kroppen har svårare att ta upp energi från och dessutom får man känna sig mätt.

En rekommendation jag tycker är bra för de flesta (kanske inte elit) är 30% energi från vardera protein, fett och kolhydrat. De övriga 10% får man se var de hamnar. Då får man en balans i vad kroppen behöver. Ska man gå ner i vikt kan det vara en fördel att öka lite på proteinet pga dess mer svårtillgängliga energi.

Energiåtgång vid olika aktiviteter (väldigt ungefärligt) per timme förman 80 kg och kvinna 65 kg
Sova                                                       60 kcal
Gå                                                         110 kcal
Rask promenad lätt                             200 kcal
Promenad          tuff                             400 kcal
Styrketräning     lätt                             450 kcal
Styrketräning     tuff                             750 kcal
Simma               lätt                              450 kcal
Simma               tuff                              700 kcal
Cykla                 lätt                              250 kcal
Cykla                 tuff                             700 kcal
Löpning             lätt                             400 kcal
Löpning             tuff                             950 kcal

Detta är mycket ungefärliga siffror pga det beror på om man är liten eller storväxt, vilket tempo, träningsnivå osv hur mycket man förbränner per timme.

Ett annat sett att ungefärligt beräkna energiåtgång är BMR basal metabolic rate. Detta är ett relativt krångligt sett att beräkna dags energi förbrukningen. För dig som inte gillar en massa krångligt räknande gå vidare till efter alla uträkningar nedan. Kolla då i tabellen ovan och gör en beräkning utifrån den istället. Själv tycker jag det är lite roligt och även nyttigt att kolla lite mer systematiskt vad jag har för aktiviteter och hur mycket jag förbränner.
Detta kan bli jätte fel med om man har en människa med hög kroppsvikt utan fett men kan vara ett mått som man kan kolla vilken energiåtgång man har.
Olika ålder och man eller kvinna har olika uträkningsmodeller för att räkna ut den energiförbrukning som man behöver utan den fysiska aktiviteten. Det gäller att räkna ut vilken grundförbrukning man har per dygn och sedan göra om det per minut som man sedan kan beräkna minut för minut vad man gör av med enligt nedan

Man 18-30 år           15.3 x vikt + 679 = ? kcal
Man 30-60 år           11,6 x vikt + 879 = ? kcal
Man över 60 år        13.5 x vikt +487 = ? kcal
Kvinna 18-30 år       14.7 x vikt + 496 = ? kcal
Kvinna 30-60 år       8,7 x vikt + 829 = ? kcal
Kvinna över 60 är     10,5 x vikt +596 = ? kcal

Detta gav den ungefärliga energiåtgången för att leva per dygn.

Alltså kvinna 45 år år som väger 77 kg    8,7 x 77 + 829 = 1498 kcal per dygn i grundförbrukning.

Sedan får vi dividera energin vi fik ovan med med antalet minuter per dygn 144o kcal för att få antalet kcal per minut för att använda denna grundförbrukning i senare beräkningar

1498 / 1440 =1.04 kcal/min

Nedan är olika koefficienter for olika aktiviteter

Ligga                                               1
Sitta                                                 1.3
Stå                                                   1.5
Sitta stå gå                                      1.6
Stillasittande arbete                        1.7
Rörligt arbete                                  2.2
Kroppsligt tufft arbete                     2.8
Lätt träning typ gå                          3.0
Måttlig träning                                 4.0
Hård träning elit motionär elit        7.0

Sedan multiplicerar man kcal värdet man fått per minut med antalet minuter man gör den aktiviteten och sedan multipliceras koefficienten för detta Detta för att kunna beräkna hur mycket man gör av med om man går 20 min stilla sittande arbete 8 timmar, tränar måttligt 25 min osv. Ju mer man delar in dagen ju bättre värde får man på den sammanlagda energiförbrukningen

Kvinnan ovan hade BMR 1.04 kcal/ minut
Stilla sittande arbete 8 timmar = 480 minuter
1.04 x 480 = 499 kcal i grundenergiförbrukning under 480 min.

Sedan multiplicera med koficient för stillasittande arbete 499 x 1.7 = 843 kcal energi förbrukning på de 8 timmarna stillasittande arbete

Gå i 20 min
1.04 x 20 = 21 kcal för att gå
21 gånger koefficienten för gå
21 x 1.6 = 34 kcal på att gå

25 min måttlig träning
1.04 x 25 = 26 kcal x 4 = 104 kcal för träningen

Om vi förutsätter att hon inte gör mer den dagen utan ligger resten av dagen (vilket inte många gör) som är koefficient 1 så blir hennes sammanslagna energiförbrukning

Ligga blir antalet minuter som är kvar gånger 1.04 som var grundförbrukning och ligga är 1 i koefficient
1440 – (480 + 20 + 25) = 1440 – 525  = 915 min
ligga 915 minuter x 1.04 =952 kcal x koefficient 1 = 952 kcal

Därefter lägger vi ihop de 4 uträkningarna för gå, arbete, ligga och träna och får dygnsförbrukningen.
499 kcal arbete + 34 kcal gå + 104 kcal träna + 952 kcal ligga = 1562 kcal i dygnsförbrukning.

Detta är ett relativt krångligt sett att beräkna dagens energiförbrukning och inte jätte exakt heller men man kan få en ungefärlig energiförbrukning så man vet vad jag gör av med på gym, vid löpning osv och kan hålla lite koll.
Dessutom gör man detta bara för ett par normaldagar för att se vad man har för ungefärlig förbrukning. Skulle man sedan röra sig mer eller mindre så kan man justera på känn. I alla fall klarar inte jag att sitta och beräkna varje dag utan kan göra det för en normaldag för att se vad jag gör av med.

Man tror man gör av med mer än man gör. Så det kan vara nyttigt att se vad som kan vara en ungefärlig dags energi förbrukning.

Energi intaget är lättare. Det finns massor med tabeller och appar som har värden för olika livsmedel. Sjlälv har jag sammanställt en som jag lägger in i eget blogg inlägg.

Ett par exempel
1 big mac meny          1050 kcal
Banan                           97  kcal/100gr
Ägg                               146 kcal/100gr
glasstrut 15% fett         270 kcal/100gr
Choklad ljus                  555 kcal/100gr

Det drar iväg fort med en choklad, en glass och en macdonalds 1050 + 555 + 270 = 1875 kcal
Alltså hela dagsbehovet för många på en big mac, 100 gr choklad, 100 gr glass. Det är ruskigt när man ser det i siffror.
Det viktiga är att lära sig se vad som innehåller mycket kcal och vad som innehåller lite. Äter man då jordnötter 585 kcal/100gr eller rimmat stekfläsk 353 kcal/100gr och till det tar selleri 11 kcal/100gr så minskar man på det sammanlagda energivärdet med en energisnål matvara.
Det viktiga är att om man vill hålla vikten är att hålla sig ungefär på den energiförbrukning man har och vill man gå ner i vikt under denna förbrukning.
Man kan då ibland unna sig en chokladkaka och sedan leva på selleri eller liknande energisnåla matvaror så man håller sig under energivärdet

Som sagt energi in större än energi ut viktuppgång,
för lite energi in mot energi ut viktnedgång
Mycket för lite energi in mot ut viktnedgång men ofta trötthet, svält och svårt att hålla sina vikt minsknings mål.

Detta var lite om det här med kalorier och energibalans.

Nu ska jag träna så ha en bra dag

Protein är det näringsämne som är viktigt vid uppbyggande av muskler.
Protein ingår också i uppbyggandet av enzymer som är nödvändiga för ämnesomsättningen samt i olika hormoner och signalämnen i hjärnan.
Dessutom fungerar protein som energikälla till fysiskt arbete om än mindre viktigt än kolhydrat och fett.

Protein består av aminosyror.
De kan indelas i essentiella aminosyror som måste tillföras via maten och icke essentiella aminosyror som kroppen tillverkar av andra aminosyror.

Fisk, fågel,kött, skaldjur, ägg, mejeriprodukter, olika sädesslag, ärtor, bönor och linser är bra proteinkällor. Animaliska proteinkällor har oftare en högre kvalitet och med det menas att de innehåller de essentiella aminosyrorna i högre grad än vegetabiliska.

De vegetabiliska måste kombineras för man ska vara säker på att få i sig tillräckligt av de essentiella aminosyrorna.
Dessutom tar tarmen lättare upp animaliskt protein 95% medan vegetabiliskt tas upp 75-90%. Därför bör man vara noggrann att kolla som vegetarian att man får i sig alla essentiella aminosyrorna.

Vi använder hela tiden protein som bränsle men i mycket mindre utsträckning än det två viktigaste energikällorna kolhydrat och fett. Protein används som bränsle i 10-15% av energiproduktionen vid vila och 5-10% vid träning.

Mängden protein en människa minst behöver är 0.6 gr protein/kg kroppsvikt. Den normala rekommendationen för en människa med låg eller måtlig träning är 0.8 – 1 gr protein / kg kroppsvikt.

I boken Idrottarens återhämtningsbok skriver Göran Kenttä och Michael Svensson att “I den vetenskapliga litteraturen är man för närvarande överens om ett rekommenderat intag mellan 1.2 – 1.7 gram protein per kilo kroppsvikt och dygn, både för styrkeidrottare och för uthållighetsidrottare”

I boken Styrketräning  ( R. Thome`, J augustsson, M. Wernbom, S. Augustsson, J. Karlsson) står “Hos styrketränande har det visat sig kunna behövas ett intag på 1.6-2.1 gram/kg kroppsvikt/dygn för att tillverkningen av muskelprotein ska vara optimal”.

De rådande riktlinjerna för proteinintag för styrketräning är ca 1.6-1.7  gr protein /kg kroppsvikt för styrketräning och uthållighetsträning.
Ett för lågt intag har dålig effekt vid styrketräning och träning överhuvudtaget för att kroppen ska kunna bygga muskelprotein och återuppbygga muskelprotein. Riskgrupper kan vara vegetarianer, kvinnor som inte har menstruation i fertil ålder, idrotter där kroppens ideal ska vara väldigt smal.
Ett för stort intag över 2.5 gr protein / kg kroppsvikt, kan enligt nuvarande rön vara belastande och eventuellt skadligt för kroppen. Riskgrupper tyngdlyftare och kroppsbyggare.

Vid två tillfällen används protein som bränsle i större utsträckning än annars på grund av den negativa energibalans som uppstår, viktminskning och uthållighetsträning.
Vid konditionsträning krävs också protein dels för återuppbyggande av muskel och dels för att kroppen inte ska börja bryta ner muskelprotein om det finns för lite aminosyror i blodet hos idrottare och hårt tränande.
Vid viktminskning kan det vara av vikt att äta lite mer protein för att inte kroppen ska i så stor utsträckning ta av muskelprotein för att tillgodose den negativa energibalansen som uppstår. Alltså för att gå ner krävs mindre energiintag än vad du gör av med och då väljer kroppen att både ta av fett och muskelprotein för att tillgodose en lägre energitillförsel än vad kroppen gör av med.

Timing på intaget av protein är också viktigt. Att få i sig proteinet fördelat över dagen på en 5-7 måltider kan i många fall var bättre än att få i sig en större mängd. Dessutom att inta en måltid innehållande både protein och kolhydrat ett par timmar före träning och något lättare intill träning. Är du som jag att du har svårt att träna när du just ätit kan en kolhydrat och protein dryck vara att föredra även om det är billigare och kanske även nyttigare med riktig mat.

Intaget efter träning är också viktigt för att återhämtning ska bli optimal. Att så snabbt som möjligt få i sig 1-1.5 gr kolhydrat och 0.15 gr protein per kg kroppsvikt är viktigt då proteinupptaget är som störst inom en halvtimme efter träning. Ju snabbare ju bättre. Där är det lika dant för mig att det är lättare och dricka än att äta för att jag inte ska må illa. Sedan bör en måltid intas någon timme efter träning.

Detta var efter önskemål en lite enklare genomgång av protein och hur mycket protein man behöver få i sig.

Ha en bra fredag

Kolhydrater finns främst i flingor, ris, pasta, rotfrukter, frukt, mjöl, socker, godis mm

Kolhydrat är kroppens främsta energikälla. Kolhydrat är viktigast för muskler och hjärnan föredrar det som energikälla vid arbete.
Det har blivit en överdriven försiktighet mot kolhydrat. Problemet är inte kolhydrat i sig utan det är ett överdrivet intag av kolhydrat som skapar fetma.
Man kan säga att kolhydrat är bränslet som kroppen får energi ifrån. Görs energin inte av med genom arbete så lagras det. Lagret består först av glykogen lager i levern (100mg otränad och 250 gr tränad människa) och i muskulaturen (400 gr otränad och 800 gr tränad. Det finns dessutom en 20 gr i blod och vätska. När lagren är fulla så lagras energin i form av fett. Tömmer man inte lagren och äter mer än man borde så bildas även då fett.
När dessa lager töms och sedan fylls strävar kroppen efter att ersätta lagren. Äter man mer än man gör av med och behöver ersätta med, går man upp i vikt.

Energiåtgången är
vid stillasittande ca 5 gr kolhydrat per kg kroppsvikt och dygn
Träning 1-2 timmar 6-8 gr kolhydrat per kg kroppsvikt per dygn

1 gr kolhydrat är 4.1 kcal (kalorier). Kalorier är ett mått på energi.

En normal stillasittande man gör oftast av med en 2000- 2200 kcal och en kvinna 1800-2000 kcal per dygn Men många äter betydligt mer än så och viktuppgång är ett faktum.
Det är ren matematik 2700 kcal in 1800 kcal ut = viktuppgång

Energiåtgången vid olika aktiviteter är ca som nedan. Det finns många faktorer som inverkar men detta kan vara en liten tumregel. Energiåtgången är för 1 timmes aktivitet

Stillasittande         60 kcal
Gå                            110 kcal
Rask promenad     200.300 kcal
Fotboll, handboll   450-600 kcal
Cykel träna             500-700 kcal
Löpning                  500-800 kcal

En vanlig banan innehåller ca 150 kcal så det gäller att tänka sig för. Många går i prattakt och vill gå ner i vikt men tar en fika efteråt med gå kompisarna och då har man helt plötsligt intagit mer energi än man gjorde av med. Därmed inte sagt att det är meningslöst att gå utan man kunde ju ta en fika utan bulle.

Kolhydrater består av olika sockerarter.

Monosackarider (enkla sockerarter)
Är enkla sockerarter, glukos, fruktos och galaktos.
Glukos är det socker som fraktas runt och lagras i kroppen samt används som bränsle.  Glukoset är favoriten för hjärna och muskler.
Fruktos finns i frukt och är inget bra bränsle. Det lagras i levern som leverglykogen eller lagras som fett i levern eller ut i blodet som blodfett. Man bör inte undvika frukt av den anledningen utan undvika mat med tillsatt fruktsocker. Frukt har så ånga fördelar så det bör ingå i kosten.
Galaktos finns i mjölksocker som bildas av galaktos och glukos.

Disackarider (dubbla sockerarter)
År tillsammans med monosackarider merparten av allt socker vi får i oss. Det vanligaste disackaiden är vanligt socker och består av en glukos och en fruktosenhet. Disackarider består av maltos (finns bla i öl), sackaros (vitt socker) och laktos (i mjölk)

Polysackarider (Sammansatta sockerarter
Består av kedjor av socker och då främst som stärkelse och fibrer.
Stärkelse är en polysackarid som kan brytas ner av kroppen medan fibrer är onedbrytbara och används som näring i tarmen åt förhoppningsvis nyttiga bakterier.

För att polysackarider och disackarider ska kunna tas upp måste de brytas ner till monosackarider.

Det är viktigt att blodsockret hålls konstant. Detta styrs av insulin som binds till blodsockret och skapar förutsättning för att sockret tas upp i cellen. Sockret inne i cellen omvandlas till glykogen som kan lagras i förråd i muskelcellen eller användas som bränsle. Det är här som kolhydraten blir fett om det blir för mycket glykogen som muskelcellen inte behöver, bildas fett.

Vid lågintensivt arbete är nedbrytningen av fett stor men ju högre intensitet ju mer används kolhydrat som energi i form av kolhydratförbränning. Vid arbete runt maximal syreupptagning är den absolut största delen av energin försörjd av kolhydrat.
Någon stans mellan 50 -60% av maximal syreupptagning börjar kolhydrat bli den dominerande energikällan. Så vid tex löpning med en syreförbrukning av 85% av max syreupptagning är kolhydrat den energikälla som används mest. Samma är om man går över Max syreupptagning och jobbar med max intensitet.

Var inte skräckslagna för kolhydrat utan matematiska. Om du kör en kost med 30% kolhydrat, 30% protein och 30% fett och de 10 sista % där det känns bra så brukar det bli bra förutsatt den matematiska ekvationen att lika inkomst som utgift ger 0 tillväxt. Mer inkomst än utgift ger tillväxt och i detta fall viktuppgång.
Så tänk på att äta mindre än du gör av med energimässigt. Tänk också på att fett och protein också ger energi (skriver om det i ett senare inlägg). Skaffa en kcal tabell och väg maten och kolla hur du ligger till. Är du stillasittande och har ett högt kcal värde. Dra ner på energirik mat som pasta och godis mm och lägg till bladselleri och sallad som bara innehåller ca10 kcal per 100 gr. Kolla vad du kan byta ut och få ner energiintaget. Då kan du äta dig mätt men ändå hålla nere energiintaget och vikten.

Ha en jätte bra dag 🙂

Läste något intressant i en tidning häromdagen.

Om du äter en riktigt fet frukost med mycket stekt mat, fet mat osv så ger det mer än dubbelt så mycket blodfett 4 timma efter frukost än med en normal frukost. (fråga mig inte vad som ingick i frukostarna).
Det var viseralt fett enligt blodproverna, alltså sådant fett som lägger sig runt organ djupt inne i kroppen och kan bla ge diabetes.

Om man gick en lång promenad kvällen före frukosten så gav samma blodprov 4 timmar efter frukosten en markant mindre nivå fett i blodet men inte lika låg som den som vid normal frukost.
Musklerna förbränner alltså fettet av promenaden. Vad som inte framgick var om det var fett som redan fanns som förbrändes eller om det var det nya som förbrändes vid återhämtningen efter promenaden.

Jag har i och med detta inlägg inte sagt att fett är en dålig energikälla (beror på vilken sorts fett det är) utan vill bara visa på ett argument till att vardagsmotion och träning ger effekt även på denna nivå på blodfetterna. Men tänk gärna ändå på vilka fett källor du väljer undersökningen visar ju inte på att fettet försvinner utan minskar och fel sorts fett är inte en rekommendation från mig (ska skriva inlägg om det)

Ha en bra dag 🙂