Att utvecklas innebär risker att uppleva obehag och oro. Man går utanför sin konfortzon eller behaglighetszon som jag också kallar den. Så länge man lever innanför zonen så känns livet tryggt men man uppnår sällan saker man önskar. Det kan vara allt från att sitta på en häst första gången, hoppa fallskärm, våga fråga den snygga tjejen eller killen om en dejt, till att utmana sig i träningen, lyfta tyngre, satsa på maran mm.
Många klarar sin utmaning själv men som coach är en av mina vanligare arbetsuppgifter att stötta människor att gå utanför konfortzonen.
Ett bra sett att utmana sin konfortzon är att skriva 5 saker man vill uppnå och beta av dem en efter en. Det kommer att kännas jobbigt men man kan trösta sig med att alla som går utanför sin zon upplever ett visst obehag.
Det fantastiska är att när man utmanat sin psykologiska zon en rad ggr så lär man sig att det ger en helt annan nivå av välbefinnande och lycka. Man lär sig att när man utmanat och genomfört så får man en positiv upplevelse som är starkt belönande. Detta ger att man oftare vill utmana zonen osv.
En viktig sak är att man börjar inte med de värsta utmaningarna direkt. Utan tar de som ligger lite utanför bekvämlighetskänslorna. Sedan när man lärt sig detta så går man längre och längre utanför sin zon och upplever till slut en lycka och välbefinnande som är på en helt annan nivå än den som finns innanför zonen.
Man får belöningar av de små stegen och till slut får man självförtroende att våga kliva utanför zonen ordentligt för man vet att man klarar det, överlever och får en positiv upplevelse.
Det gäller att utmana sig lagom så man inte blir rädd och flyr in i sin zon och sedan inte vågar, men det gäller också att utmana zonen så man utvecklas. Detta är en balansgång men efter en tid så lär man sig att utmaningen innebär något positivt och inte som i början något negativt och skrämmande.
När det gäller träning så är det samma sak.
Springer du 5an på samma tid som vanligt så blir det bekvämt till slut. Man är i zonen fysisk och behöver inte utmana den obekvämlighet som uppstår att springa fortare. Så även träningen innebär att utmana det som är behagligt och bekvämt för att bli bättre (superkompensation).
Lyfter du samma vikt eller kör samma program så blir det samma sak. Kroppen vänjer sig och du blir succesivt inte bättre men det känns bekvämt.
Balansgången inom träningen är att utmana men inte för hårt så man skadar sig eller ledsnar.
Några exempel
Om du är höjdrädd så kan det vara bra att utmana sig på lägre höjd och ta sig utanför zonen mer och mer med ökad höjd och till slut kunna hoppa fallskärm.
Om du vill kunna dejta men inte vågar så börja med att prata med expediter på affärer, folk i kön osv så efter ett tag så vågar du fråga.
Har du problem som du vill lösa. Utmana dem, leta upp hur du gör och gör det. Men tänk på att lösa det i början i små steg och tveka inte att fråga folk om hur de löste det.
Träna löpning en period innan maran så den inte blir en helvetesupplevelse utan något man vill göra igen.
Att utmana sin bekvämlighetszon är en livslång process men man lär sig hur man gör det och att av obehaget uppstår en positiv känsla och ett stärkt självförtroende.
Det gäller också att genomföra utmaningen. Det är lätt att man fortsätter i sin zon och livet blir bekvämt men inte utmanande och speciellt spännande.
Hoppas ni som jag också kommer att utmana er bekvämlighetszon och uppnå en helt annan grad av utveckling och välmående.
Ha en jätte bra Söndag 🙂