Pratade med en kompis här om dagen. Vi kom in på hennes totala ointresse för träning och dessutom övervikt, högt blodtryck och diabetes. Jag tyckte hon kunde lägga 30 minuter om dagen 5 dagar i veckan på att försöka med rask promenad.
30 min 5 dagar i veckan är enligt FYSS 2008 det minsta som krävs för att behålla och främja en god hälsa.
Då räknade hon snabbt ut att 30 min per 5 dagar är 130 timmar per år. På 10 år blev det 1300 timmar, alltså nästan 55 dagar förlorat liv till behagligare sysselsättning än och bli svettig, röd i ansiktet och vara tvungen att anstränga sig.
Att hon totalt förnekade vad de sjukdomar hon har för inverkan på hennes hälsa och hur många förlorade år hon troligen får. Det fans inte i hennes tanke en gång.
Att börja träna kan som exemplet visar vara en svår process. Att tänka på att komma ut och röra sig är för många något som blir jobbigt, töntigt och fram för allt skapar det dåligt samvete för man inte gör det.
Då är det bättre att stoppa huvudet i sanden och inte tänka på problemet.
Alla vet ju att träning är bra och välmående men titta bara på löpsedlarna hur de drog upp och förstorade att en människa dog på Göteborgsvarvet vilket är en tragedi för honom eller henne och deras familj (beklagar det verkligen). Men att 1000 tals mår dåligt av inte träning och dör det skrivs inte om. Så på något sett har hela samhället ett dåligt samvete mot träning och att ta i samtidigt som alla vet att det är bra att röra sig.
Enligt socialstyrelsen beror 20% av för tidig död på inaktivitet och ohälsosamt leverne.
Så högt som var tredje Svensk är så pass inaktiv så han eller hon inte når upp till 30 minuter rörelse var 5 dag. Detta dessutom med måttlig intensitet.
Allt från diabetes, hjärtsjukdom till depression, immunförsvar, risken att få cancer bromsande av åldrandeprocessen osv förbättras av fysisk aktivitet.
Ändå sker det inte.
Att ändra sitt beteende är inte lätt. Det första som måste ske är ju att komma åt det dåliga samvetets effekt på psyket. Att acceptera, JAG rör mig inte men ska fundera på om jag inte ska börja och vad vill jag då göra.
En beteende förändring sker i flera steg.
Det börjar med förnekelse.
Där man inte ser att aktivitet är positiv eller ens nödvändig. Om man blir sjuk så beror det på otur eller att det bara sker. Här gäller det att börja inse för och skapa begynnande intresse för att röra sig. Genom att påvisa för och nackdela osv
Sedan kommer begrundandet.
Man är medvetet medveten om att ens livsstil inte är bra. I förra stadiet så vet man men det gäller inte mig på något sett.
Här tänker man ofta att man borde börja träna men hinner inte. Man kan i alla fall börja fundera på vad ska jag kunna göra för att ändra mitt liv. Ingen tidsplan finns men man funderar i alla fall.
Jag kommer ihåg att före internets tid så svarade människor likadant när jag föreslog träning. Jag hinner inte. Men man han med att skapa tid för olika aktiviteter på nätet men inte träna. Så i många fall så han man med 1 till 2 timmar vid datorn men inte 30 min till sitt välmående.
Förberedelsen
Man börjar samla praktiska tipps, vad finns för träning jag kan tänka mig. Man kan tänka sig att byta en mindre bra vana mot en bättre. Här är bra om man skriver ett kontrakt med sig själv och avsetter tid till när och ar och hur man ska träna.
Handling
Man påbörjar praktiskt sitt tränande. Tar steget ut och går den där promenaden man tänkt på så länge. Det går kanske tungt men man är NÖJD när man kommer hem. Man har gjort det. I det här stadiet så är fortfarande träningen inte självklar utan väldigt lätt att tappa. Det gäller att följa sitt kontrakt från förberedelsestadiet. Sjukdom, dåligt väder, träffa kompisar, trött efter jobbet gör lätt att man återfaller i tidigare stadier och träningen försvinner igen.
Då är det att börja om i beteendeutvecklings faserna. Troligen är man kvar tankemässigt i förberedelsefasen så processen blir inte lika lång.
Vidmakthållande.
Som vi alla vet som tränat mycket så är det lätt om man blir sjuk, har semester, skadar sig eller av någon anledning inte kan träna, att komma bort från träningen och få verkligen tvinga sig själv att fortsetta med sin vana.
Men när man kommit hit är det oftare lättare att ta upp träningen igen för det har just blivit en vana. Kroppen och psyket kräver på något sett att man rör på sig för att må bra.
Återfall
Det är lätt att hitta olika tankar om att inte gå ut och träna när det regnar, man är trött osv men det gäller att stå på sig mot den ena rösten som säger att en film och chipps vore trevligt, ser du inte att det regnar. Den andra rösten som kommer med olika argument om bra livsstil, välmående och kondition blir ofta mycket svagare.
Då gäller det att tänka på kontraktet och att lyssna på den rösten som man vet är den som gör att jag mår bra i ett längre perspektiv. Rösten med chipps skapar ett kortvarigt välmående vid tvn.
Hur man än ser på det här med träning så är det väldigt skönt när man kommer hem. Det bästa jag vet är att komma hem från ett 2.5 mils löp pass när det är regn, 0 gradigt och nästan storm.
Gud vad nyttig jag känner mig då
I mina kommande inlägg kommer jag och skriva om allt från, vad är kondition, vilken träning påverkar vad till löpteknik, gym träning, teknik på gymmet coaching mm
Ha en jätte bra dag
Dennis
d.hallberg@hotmail.com
070-34 05 248